offerdal.nu Artiklar 2/2000
  
Hem
Senaste nytt
Artiklar
Folk&fest
Diskussion
Information
Prenumeration
Länkar
Arkiv

A Combonet production

    
[Texterna här på hemsidan kan vara något nedkortade i jämförelse med pappersversionen av tidningen.]

Skifferhantverk
Hantverk. Fortfarande är det mycket hantverk när skiffret ska förädlas. Hammare och kilar används, men det finns också moderna maskiner vid industrin i Finnsäter.

Karl-Johan Loorents är ny platschef på Skifferbolaget
- Det finns en ovärderlig kunskap hos de anställda

Skiffrets väg från Offerdal till en fasad eller ett golv ute i vida världen är lång. Processen började redan för 300 miljoner år sedan under den skandinaviska fjällkedjebildningen. Skiffer finns i alla världsdelar, till exempel finns en liknande industri i Alta i Norge.
- Det är typen av skiffer som är unik för Offerdal, säger Karl-Johan Loorents.

Han tar med oss upp till den plats där de bryter skiffer just nu som kallas Norra Finnsäterbrottet. Det är inte alldeles enkelt att komma åt den skiffer som finns, även om man lokaliserat var den är.
- Här är det påberg som vi kallar det. Det är ett jordlager på skiffret som måste tas bort först. Ofta är det också skog, säger Karl-Johan.
Vi står några hundra meter från industrin uppe i skogen. Här finns grävmaskiner och dumpers. Längst ner i brottet står en vattenpump.
- Det ligger en myr häruppe, säger Karl-Johan.

Lutar mot öster

Det här området är ett av de som han var med och provborrade i för några år sedan. Skifferlagret är mellan 9 och 10 meter tjockt, men det lutar neråt mot öster.

- Det innebär att det blir mer påberg ju längre österut vi kommer, säger Karl-Johan.
I skifferblocken syns spåren efter sprängningen som har lämnat en rak linje och stora skifferblock.
- Egentligen skulle det inte gå att få lönsamhet på skifferhanteringen här. Vi måste gräva, spränga och forsla ner skiffret. Dessutom är 80 procent av det vi hittar bara spill som vi använder till vägfyllnad vid nya brott.
Till varje brott ska också göras väg och dras ström.

När ett brott är använt finns planer för hur området ska tas omhand.
- Det ska fyllas igen och återplanteras med skog. Det är länsstyrelsens naturvårdsenhet som reglerar hur efterarbetet ska skötas.
När skiffret är sprängt fraktas blocken ner till industrin där det först sorteras utomhus. Det tippas av och knackas isär till mindre block innan det läggs på speciella pallar.

Blocksågar

De största blocken hamnar sedan i blocksågen, som är helt datastyrd. Här ställer man in hur brett den ska såga och sedan sköts det hela med automatik. En av blocksågarna är alldeles ny. En truck ser till att stenen kommer till maskinen som sedan bevakas av en man.

De mindre blocken hamnar först i det som kallas skafferiet. Här tinas blocken av och lera och jord sköljs av.
- De som klyver tycker att det blir lättare att jobba med skiffret om den tinat, säger Karl-Johan.
I klyvhallen jobbar sex klyvare med att för hand klyva stenen. Här används hammare och kil för att bända isär blocken.

- Det finns en otrolig skicklighet bland de som jobbar här. I genomsnitt har de jobbat här i 13-14 år. De har en kunskap och en erfarenhet som är ovärderlig, säger Karl-Johan.
I hallen finns också en vattenklyv som har tagits fram vid Skifferbolaget. Den öppnar blocket med kilar och sedan sprutas vatten med tryck in för att slå isär blocken.

I sista hallen finns sågmaskinerna som kapar de kluvna stenarna. Just nu tillverkas ett golv till en byggnad i Paris. 13 000 kvadratmeter ska levereras mellan november 1999 och november 2000.
- Det går 3 lastbilstransporter i veckan härifrån som ska till Paris, säger Karl-Johan.

 

Åka pulka
Draghjälp. I klassen för fria fordon startade Ann-Katrin Kvarnlöf och Ingegerd Högström. De vann inte tävligen men fick sig några goda skratt på sin väg ned för tävlingsbanan i Rise.

Backracet i Rise samlade en brokig samling av snöfordon

I söndags var Tulleråsen-Rise byalag samlat i backarna i övre Rise. Det var premiär för backrace. Tävlingen var indelad i tre klasser, barn upp till sju år, barn mellan 7 och 14 år och en fri klass där bland annat ett badkar rutschade ner i banan.

Klockan tolv fanns alla på plats för anmälan och transport upp till banans början. Det är första året som Tulleråsen-Rise byalag arrangerar backrace. Solen värmde deltagare och publik som fanns på plats vid målet. Solen ställde också till en del bekymmer.

Banan drogs när det var skare och gick på skrå för att det inte skulle gå för fort. Nu blev snön mjuk och det var många som fick sparka på fart istället. Men som speakern Sune Häggman sa:
- Solen kan vi alla njuta av, om det tar lite längre tid att åka spelar ingen roll.

När de minsta barnen fått hjälp med att fästa nummerlappen på overallerna och knutit fast snowracern i repet efter skotern var det dags starta tävlingen.

Klart för start

Marit Bångman startade ekipagen upp vid sommarfjöset i backen.
- Klara, färdiga, gå, hördes i kommunikationsradion. Eva Olofsson satte igång tidtagningen. Först ut var Rasmus Olofsson som sparkade friskt efter de två hoppen som fanns i början av backen. Första klassen hade sex startande från 2 år upp till 7 år. Minstingen Ante Olofsson hade pappa Björn som co-driver. Erik Hammarberg hade dagen till ära en svensk flagga på sin snowracer.

Segrade gjorde Rasmus Olofsson som tog sig ner på en minut och 32 sekunder. tvåa blev Mattias Bångman som var ute en minut och 42 sekunder och Erik Hammarberg blev trea med 1.48.

Jämna tider

I andra klassen startade 13 ekipage. De första tre hade otroligt jämna tider, 1.33, 1.37 och 1.36 körde Håkan Olofsson, Simon Kvarnlöf och Anna Hammarberg ner på. Håkan var lite orolig när Anna åkte.
- Hon har en bra tid, sa han och väntade med spänning på att få se resultatet.

Linnea Bångman och Anna Gudmarsdotter hade exakt samma tid, 2 minuter och 12 sekunder. Trots att banan var brantare fick de tävlande hjälpa till med benen för att få fart. Simon Kvarnlöf kollade läget vid resultatlistan. Segrade gjorde Håkan Olofsson, andre snabbaste man var Jon Gudmarsson som körde på 1.35. Trea blev Anna Hammarberg.

Sedan var det dags för den fria klassen som var öppen för alla fordon. Fyra startande hade klassen, varav ett var dubbel-ekipage.

Gunnar Abrahamsson var den förste som kastade sig ner för backen med sin hembyggda modell av snowracer. Den består av en träram och tre skidor, samt ett cykelstyre som fordonet manövreras med. Henrik Magnusson provade lyckan med en mjölkkälke med skidor. Han hade två passagerare på kärran, men han fick skjuta på en hel del.

Dagens tredje startande i fria klassen rönte nog mest uppmärksamhet. Det var Pär Hammarberg som susade ner i ett modifierat badkar. En skoterskida fram och en styranordning i avloppet gör fordonet styrbart. Två slalomskidor stabiliserade det hela. Pär fick problem ganska långt upp i backen.
- Han har lite problem med styrningen, konstaterade Sune.
Jubel och applåder fick han liksom alla andra ekipage när han kom i mål.

Skrattande madrassåkare

Sista startande ekipaget var Ann-Katrin Kvarnlöf och Ingegerd Högström som åkte madrass. Eller i alla fall en av dem. De fick tidigt problem, och det hela slutade med att Ingegerd sprang och drog Ann-Katrin som låg på madrassen.
- Vi skrattade där uppe så vi fick ont i halsen.

Vinnare i den fria klassen blev Gunnar Abrahamsson med tiden 1.40. Tvåa blev Henrik Magnusson som med passagerare och mjölkkälke höll på i 2 minuter och 9 sekunder. Badkaret tog 2 minuter och 30 sekunder på sig ner och det gjorde Pär till tredjepristagare.

 

Spelman Olle Simonsson
Spelman. Olle Simonsson är en av de som är spindeln i nätet när spelmansstämman hålls i Ede i sommar.

I sommar samlas spelmännen i Ede

Den som är road av fiolspel kommer att få sitt lystmäte mättat i sommar.
Första helgen av Offerdalsveckan sammanfaller med en spelmansstämma som hålls, med Ede som den centrala punkten.
Det är Heimbygda spelmansförbund som arrangerar lägervecka och spelmansstämma.

Från den 27 juni ska ett ungdomsläger hållas i Ede.
- Ungdom är man i alla åldrar i den här kretsen, säger Olle Simonsson.
De kommer att hålla till på Föreningshuset i Ede mellan tisdag och lördag för att förkovra sig i spelandets svåra konst.
- De ska bo, äta och spela i Föreningshuset, säger Olle.
Uppspelningar blir det också, bland annat på hembygdsgården och på Hällebo. Mentorer är Anders Jonsson från Strömsund, men bördig från Hållan, och Peter Roos från Östersunds spelmanslag. Ungdomslägret hålls varje år i samband med stämman.

Förstämma

På fredagen drar det ihop sig till förstämma. Då blir det buskspel och dans med utgångspunkt från föreningshuset. Klockan 23 samlas man vid Hålltjärn där det blir nattlig spelning.
- Det blir det yngre gardet som kommer på fredag. Det är de som är mest klåfingriga, tror Olle.

På lördag är det anmälan och utplacering för de tillresande spelmännen.
- Alla som har boende och som kan ta emot folk får gärna höra av sig. Det kommer att behövas många bäddar. Husvagnsparkering med el är också välkommet, säger Olle. På lördagen hålls också årsmöte i spelmansförbundet och det blir allspelsövningar.

Gemensam invigning

Invigningen av stämman sammanfaller med invigningen av Offerdalsveckan i kyrkan på kvällen. Då samlas hornblåsare, flöjtitser, kaukare, sångare och spelmän. Det blir också ett inslag från folklustspelet som spelas i Gärde veckan efter.

Kvällen innehåller också prisutdelning av de tappra som har cyklat Offerdal runt på dagen. Sedan blir det dans, logbal och gammaldans i Föreningshuset och polskdans i den nya logen som hembygdsgårdsföreningen byggt.
- Sedan blir det spelning natten lång, säger Olle.

Stämman turnerar mellan Östjämtland, Härjedalen och Offerdal vart tredje år.
- De vill ha en liten och gemytlig stämma, säger Olle.
På söndag går själva stämman av stapeln och då kommer ett 100-tal spelmän att finnas på plats. Det blir festtåg från gudstjänsten i kyrkan, uppspelningar, buskspel och samtidigt hålls hembygdsfesten med alla de vanliga arrangemangen. Under dagen delas Heimbygdas diplom och medaljer ut.
- Det kan också bli en improviserad efterstämma i Föreningshuset.

Under stämman visas utställningar i sockenstugan. Elias Jonssons filmer visas på video under dagarna.
- Det kommer att låta överallt, säger Olle.
De som har boende eller husvagnsplatser att erbjuda , eller andra frågor och funderingar kan ringa Olle Simonsson, 0640-304 79.

 

Cirklar kartlägger
Kartlägger. Krokrotens torp söks på gamla kartor och i arkiv.

Studiecirklar kartlägger socknens historia

Stigar genom hela Offerdal med historier om de platser där det tidigare fanns torp eller historiska lämningar.
Det är en av visionerna för Offerdal då. En annan är att göra en ny Offerdalsbok. Men det ligger långt fram i tiden.
Arbete har börjat. Bland annat har cirkeln om Krokroten kommit en bit på väg.

Den här söndagen samlas gruppen i Sockenstugan för att titta på kartor och stämma av vad de kommit fram till. Krokroten jobbar med de torp som tidigare funnits i Bäcken, Ekeberg, Almåsa och Grötom.
- I vår ska vi ut och titta på platser där vi vet att det funnits torp. Bland annat ovanför Nords i Ekeberg, säger Camilla Olofsson som är ledare för cirkeln och eldsjäl inom Offerdal då.

Följer familjerna

De tittar också på de familjer som bott i torpen och deras öden.
- Ofta är det bara ett röse och en brunn kvar, men får man historien blir det intressantare, säger Camilla.
Målet är att göra en stig mellan torpen med utgångspunkt från Almåsa. De har sökt bygdemedel för att kunna ha en person anställd under sommaren som ska jobba med röjning av stigar och skyltning av platserna.

Andra cirklar som ligger i startgroparna inom Offerdal då är emigrationen och där finns både påbörjade områden och de som är helt outforskade. Cirklar om kulturlandskap är också en del som ska komma igång, och cirkel om Bredbyn/Västbyns historia.
- Vi försöker dra igång en cirkel om offerdalsmålet också, som vi hoppas ska komma gång i vår. Föreningslivet vill vi också kartlägga, säger Camilla.

Bo Oskarsson håller på att sammanställa en ordbok på jamska och cirkeln med offerdalsmålet skulle kunna vara med på ett hörn där.
- Det här är ett långt projekt som ska sträcka sig flera år framöver, säger Camilla, som dragit igång Offerdal då tillsammans med Svenbjörn Kilander och Peter Liljedahl.
Krokrotens cirkel samlas och tittar på kartor, pratar med folk i bygden och åker på lantmäteriet och landsarkivet i jakten på fakta om torpen i området.

Grottföreningen har årsmöte i Änge

Sveriges Grottförening har förlagt sitt årsmöte till Änge. Förutom årsmöte kommer medlemmarna att utforska grottorna i Offerdalsområdet.

Sveriges Grottförening ska bo på skolan och kommer att undersöka grottorna i Änge med omnejd. Förutom årsmöte blir det en mängd olika aktiviteter. Det finns också möjlighet för intresserad allmännhet att ta reda på vad Grottföreningen sysslar med. I anslutning till helgen blir det också en Offerdalsfestival på Jämtängen.

Midnattsolsrallyt kommer till Offerdal

I år är det återigen upplagt för ännu en rallyfest i Jämtland. Midnattsolsrallyt, som ifjol gav arrangörsklubbarna Offerdals MK och Jämtlands Motorklubb utmärkelsen årets rallyarrangör, kommer åter till länet och till Offerdal.

Förhoppningen är att man ska kunna använda många av de vägar som användes vid tävlingen i fjol. Det kommer dock inte att bli någon publiksträcka i Änge. Midnattsolsrallyt är en av sex deltävlingar i SM-serien. Liksom i fjol arrangeras en hel motorvecka kring Midnattsolsrallyt.

Tulleråsen segrade i årets byakamp

Final i årets byakamp hölls den fjärde april. Efter de körda tävlingarna hade Tulleråsens invånare varit flitigast i spåret. De vann med 1014 poäng, tätt följda av Bångåsbygden som åkt ihop 980 poäng.

Tredjeplacering blev det för Enarsvedjan med 770 poäng, fyra Landön som hade 768 poäng. Änge åkte ihop 598 poäng och slog Kaxås som hade 420 poäng. Olden hade 400 poäng. Tavlan vann Lars-Göran Tulander i Tulleråsen och keramiken gick till Sven-Erik Häggkvist. Nästa år återkommer byakampen.

 

Text: Sara Swedenmark
Foto: Karina Jonsson


Content copyright © 1999-2000 offerdal.nu. All rights reserved.