offerdal.nu Krönika 5/2000
  
Hem
Senaste nytt
Artiklar
Folk&fest
Diskussion
Information
Prenumeration
Länkar
Arkiv

A Combonet production

  

Sommarens enda dopp i havet

I somras for vi på en långsam semester. Min reskamrat, både här i livet och på semestern, köpte i början av sommaren en Amason av årsmodell 1961. Vi hade ett avtal att om Amasonen blev klar till semestern skulle vi åka en sväng ner till kusten. Jag har nämligen ett starkt behov av att bada i havet, åtminstone en gång varje sommar.

Min sambo är inte ett dugg intresserad av det. Inte heller verkade han så förtjust när jag presenterade idén att åka runt och titta lite i trakterna där jag bodde när jag var liten. Men han är intresserad av bilar. Amasonen blev klar. Första dagen på semestern fick vi klartecken av bilprovningen i Järpen. Nylackad, rostlagad och uppstädad, med blanka, putsade kromlister tog den sig galant igenom besiktningsmännens stränga protokoll. Och vi kunde ge oss i väg.

Komforten i bilarna har ökat en del sedan början av 60-talet kan jag meddela. I Brunflo började jag känna mig sned i ryggen. Passagerarsätet lutar lite utåt dörren, så jag satt liksom i en uppförsbacke. Men jag klagade inte, jag skulle ju få åka till havet och bada. Utanför Ånge stannade vi och fikade på en parkering. Regnet strilade lite lagom. Vi skulle närma oss mina barndoms hemtrakter senare på semestern. Först skulle vi en sväng förbi Hälsingland.

En stereo finns gömd i det som i dag är ett handskfack på bilen. För att inte förstöra originalpanelen fick den ligga där. Att få in radion var inte möjligt. Däremot hade sambon spelat in ett band med tidstypisk musik från bilens glansdagar. Jag tror nog inte att folkskollärare Andersson i Backe, som ägde bilen som ny, lyssnade på samma typ av musik, men bilen verkade inte misstycka.

I Ljusdal stannade vi en stund och tittade på översvämningens förödelse. Vi gick också in på en turistbyrå för att få lite tips på aktiviteter i trakten.

En nitisk ambassadör för sin bygd drabbade oss. Han berättade om fantastiska sjöar som vi bara måste se. En tur med buss runt i Hälsingland för att se på Hälsingegårdar borde vi också hinna med. Med famnen full av tidningar och broschyrer flydde vi fältet. Vi var helt överrens. Här skulle vi inte stanna. Så vi styrde Amasonen mot Delsbo istället. Av en ren slump hamnade vi fram emot eftermiddagen på en gårdsauktion i slutet av en grusväg. Utrymmet i bilen tillät dock inga inköp.

Campingen i Hudiksvall fick bli nattkvarter. Tältet fick ligga ouppackat. det regnade och stormade. Naturligtvis gick vi ner till havet för att kolla badmöjlgheten. Inte en själ fanns på stranden, och det är full förståeligt. det var svinkallt. Inte ens jag blev badsugen.

Dag två ägnades åt en sakta bilpromenad på småvägar längs kusten mot Sundsvall. Eftersom vi åkt på en del grusvägar måste vi tvätta bilen, ansåg sambon. Jag tyckte bilen såg högblank ut, men åt en glass medan han putsade.

En tur runt på Alnön, en sväng på IKEA och ett besök i det hus där jag växt upp stod på schemat. Jag hade beskrivit trädgården som enorm för sambon. Men något märkligt hade hänt. Vägarna hade krympt. Husen hade krympt. Trädgården hade krympt.

- Var det den här trädgården som var så stor, frågade han när jag pekade. Jag nickade bara och undrade i mitt stilla sinne när denna förkrympning av en by utanför Sundsvall hade inträffat.

På kvällen blev det campingen i Bergafjärden. Tältet kom fram och sattes upp. Havet hördes, och jag skyndade naturligtvis ner för att se om stranden åtminstone var sig lik. Den var också mindre. Och vattnet från översvämningarna hade färgat havsvattnet brunt. Dessutom var det olidligt kallt.

När vi sovit en natt till ljudet av havets vågor, tog jag på mig baddräkten och gick ner. Det var jag och en farbror som var de enda badgästerna. Handduken i sanden och i med fötterna. Vattnet var klart denna dag. Men oerhört kallt. Nu var jag ju fast besluten att bada och jag visste att jag inte skulle bli trodd om håret var torrt. Så jag började vandringen ut i det långgrunda vattnet. När det var tillräckligt djupt tog jag ett andetag och doppade mig, hela mig i det kalla havet.

Det var ingen skön upplevelse, men jag hade åtminstone nått mitt mål med semestern. Jag hade badat i havet.

 

Content copyright © 1999-2000 offerdal.nu. All rights reserved.